Ja gårdagen var ingenting. Idag var jag verkligen i helvetet. Har aldrig varit så säker på att jag ska dö. Jag har nog aldrig nånsin kört i sån halka förut. Typ 3 mil på världens halaste väg, alldeles ensam i mörkret. Jag ville helst stanna bilen och grina. Jag tänker aldrig mer jobba kväll, det får fan va nog. Känns liksom inte värt att riskera livet för 500 spänn. Har aldrig varit så glad att se ockelboskylten. Då fanns det hopp liksom. Var så jävla skönt att komma hem. Sötälski hade lagat fiskpinnar också. Det blev till och med gott :) Ska väl gå och lägga mig snart. Ska ju till älskade favoritjobbet imorgon igen. Längtar inte direkt ihjäl mig. Stackars mig.